|
Snabbfakta
Före jakt finns
i landet cirka 300 000 älgar.
1998 fälldes cirka 100 000 älgar.
Av landets cirka 300 000 jägare jagar 270 000 älg.
Ungefär fem procent av jägarna är kvinnor och andelen ökar stadigvarande.
Älgjakten är, som all annan jakt, reglerad i lag.
Det finns bestämmelser för vilka vapen jägarna får använda, hur
skadskjutningar ska redas ut och hur många älgar de olika jaktlagen
får fälla.
Den svenska älgstammen är bland de mest produktiva i världen, de
årliga tillväxten varierar mellan 40 och 70 procent.
En älg anses bli utvuxen vid 4 - 5 års ålder. Den är tämligen gammal
vid 10 - 12 år och ålderstigen vid 20 år.
Älgens diet är sommartid späda kvistar och skott av rönn, vide,
asp, björk samt örter. Näckrosrötter är en delikatess.
På hösten äter älgen blåbärsris, andra bärris och ljung.
På vintern äts tall, enris samt kvistar och bark av de flesta lövträd.
Slaktvikten, det vill säga kroppen utan inälvor, skinn, huvud och
underben är, för en stor älg, över 300 kilo.
Genomsnittsälgens slaktvikt är cirka 135 kilo.
Källa: Jägareförbundet
Allmänt
Anatomi
Älgen har en kroppslängd upp till 290 cm, svanslängd 4-5 cm,
boghöjd upp till 220 cm och vikt upp till 800 kg (tjur). Älgen är
det absolut största hjortdjuret. De har gråvita ben och raggig,
gråbrunsvart päls året om. Man känner igen hondjuren på att den
ljusa färgen på bakbenen går längs insidan i en smal kil ända till
svansens undersida. En fullvuxen älg kan äta upp till 10 kg
mat/dygn.
Utbredning
Älgen har en vid utbredning i de norra delarna av Nordamerika, Asien
och Europa. Vinterstammen i Sverige uppskattas till 200 000-250
000 djur medan sommarstammen är cirka 50 % högre.
Ekologi
Älgen finns i de norra barr- och blandskogarna som ofta har långa
perioder med snötäcke. Tidiga utvecklingsstadier skapade av t.ex.
skogsbrand, stormfällningar eller skogsbruk är viktiga sommar- och
vinterbiotoper. Även äldre skogar används av älgen för att finna
föda och skydd. Under vintern lever älgen huvudsakligen av kvistar
från löv- och barrträd samt bärris. Sommartid utgörs födan av framför
allt löv, bärris samt några örter. Brunstperioden infaller från
slutet av september till mitten av oktober. Älgkorna föder ofta
tvillingar och populationstillväxten är hög. Inga rovdjur har idag
en stark inverkan på älgstammarna. Lokalt torde dock björnens och
vargens predation kunna påverka stammen. I de nordliga två-tredjedelarna
av landet har älgen säsongsmässiga vandringar. Andelen vandrande
älgar i en population varierar med läget i Sverige.
|
Beskattning
och skötsel
Jaktadministration
Länsstyrelserna, med länsviltnämnderna som rådgivande organ, har
ett särskilt formellt ansvar då det gäller administration av älgjakten.
En stor del av hanteringen (tilldelning, älgstatistik, information)
sker dock på de olika länsjaktvårdsföreningarna och inom jaktvårdskretsarna.
Jakttider
Jakttidsramen bestäms av klimatiska faktorer och av tidpunkten för
brunsten. I södra Sverige startar jakten på älg andra måndagen i
oktober, d.v.s. efter det att huvuddelen av brunstperioden passerat.
I norra delen av landet kan älg också jagas före brunsten med start
den första måndagen i september. Inom älgskötselområden och större
licensområden (A-licenser) är jakttiden minst 70 dagar. Jakttiden
för mindre licensområden och den allmänna jakten på kalv är vanligtvis
5 dagar.
Jaktsätt
Älg jagas på många olika sätt. De flesta metoderna bygger på att
flera jägare jagar tillsammans. En mycket vanlig jaktform är att
flera jägare passar vid kanten av en såte och att en eller flera
jägare går runt i såten, med eller utan hund.
Statistik
Antal och kategori av skjutna älgar måste rapporteras till länsstyrelserna.
Dessa data kan i kombination med tillgångsstatistik användas för
att prognostisera populationsutveckling och därigenom beräkna följande
års avskjutning. Tillgången på älg kan uppskattas genom registrering
av älgobservationer under jaktens första vecka eller genom flyginventeringar
under vintern.
Biotopvård
Förbättringar av fodersituationen görs inom ramen för ordinärt skogsbruk.
Viltåkrar för älg och skapade eller förbättrade naturliga vattenhål
hör också till de biotopförbättrande åtgärderna. Utsättning av saltstenar
är en av de vanligaste viltvårdsåtgärderna.
Älgen
och människan
Det jaktliga
värdet (kött- och rekreationsvärde) uppskattades 1986 till omkring
1 miljard kronor. Älgen har dessutom ett stort rekreationsvärde
för en icke-jagande allmänhet. Älgen är inblandad i huvudsakligen
tre konflikter: trafikolyckor samt skador på ekonomiskt viktiga
trädslag och jordbruksgröda. Tätheter av och sammansättning hos
älgstammar, liksom avskjutningsdata, är förhållandevis väl kända.
I
ordlistan
älg [äl´j] subst.
~en ~ar Ordled: älg-en.
Ett mycket stort,
högbent, mörkt gråbrunt hjortdjur vars hannar bär stora vanligen
skovelformiga horn och som förekommer i skogsområden i de flesta
nordliga länder. Hist.: före 1520; fornsv. älgher; germansktslaviskt
ord, besl. med bla. grek. elaphos hjort.
Källa Nationalencyklopedins ordbok.
|
